Jag lever!

Har ju som sagt varit sjukstuga här en vecka. Idag när jag vaknade kände jag att det finns hopp....fick nämligen sova utan feberfrossa i natt....lovely! Påbörjade en penicillinkur igår, så förhoppningsvis ska den sakta men säkert ta mig tillbaka till mitt rätta jag. Huvudet är fortfarande tjockt, jag låter som en kråka och andningen är tung som satan....MEN idag är jag inte halvdöd, jag lever!
I lördags hade jag besök av mina fina gamla vänner. Denna helg var bokad sedan en tid tillbaka och jag kände mig faktiskt lite piggare där ett tag, sedan vände det mot det sämre. Men trots det så var det så kul att träffa dem alla tillsammans igen. Pratade gamla minnen, nutidsfunderingar, frustrationer och glädjeämnen, ja allt sånt som vänner är till för. Det är fascinerande hur vi intar våra gamla roller och umgås precis som förr, trots att det var så länge sedan vi träffades allihopa på samma gång. Önskar att vi kunde få till detta oftare, då olika omständigheter och tillfälligheter gjort att vi bosatt oss på olika platser i vårt vackra land. Som tur är så är avstånden inte SÅ långa och vi har alla fyra en gemensam nämnare.
Vi passade även på att fira två av oss 30-åringar, varav bilden. Fick en perfekt present, som jag visar vid senare tillfälle. Något snyggt och användbart och som blir ett fint minne med åren.